Svensk ordbok 2009, webbversion
bita ifrå´n
verb bet bitit, pres. biter
bit·er i|från●uppträda aggressivt
vid kamp, tävling e.d.
komm.psykol.sport.laget bet ifrån ordentligt, särskilt i försvarsspelet○spec. om att svara aggressivt el. dräpandehan älskar att bita ifrån när debatten hettar tillbita ifrånsedan åtm. 1990